Att få vardagen att fungera med ADHD

Min vardag med känslor, rutiner och allt däremellan

Jag funderar mycket på det här med humöret och ADHD.

Jag kan bli arg väldigt snabbt. Ibland känns det som att jag reagerar innan jag ens hinner tänka.

Min man brukar säga att han knappt hinner säga något innan jag exploderar. 😔

Det är jobbigt, för i stunden blir känslan så stark. Jag kan säga saker som jag egentligen inte menar.

När jag sedan har lugnat ner mig kan jag ångra mig och fundera på varför jag reagerade så starkt.

Samtidigt kämpar jag mycket med vardagen.

Jag försöker hitta rutiner som fungerar för mig. Jag har provat olika kalendrar och olika sätt att planera för att få lite mer ordning på dagarna.

Jag vet att rutiner hjälper mig, men det är inte alltid lätt att följa dem.

Det kan vara en helt vanlig vardagssyssla som jag behöver göra.

Jag vet att den behöver göras. Jag tänker på den och kanske har planerat in den.

Men ändå kan det kännas nästan omöjligt att komma igång.

Det är så frustrerande.

Ibland önskar jag att jag bara kunde sätta igång och göra det som behöver göras.

Men min hjärna fungerar inte alltid så.

Jag kan fastna, bli distraherad eller plötsligt börja tänka på något helt annat.

Och när jag redan är trött blir det ännu svårare.

Jag försöker fortfarande hitta ett sätt att få vardagen att fungera bättre för mig.

Jag provar mig fram med rutiner, kalendrar och planering. Framför allt försöker jag förstå hur min ADHD påverkar mig och min vardag.

Jag undrar om fler känner igen sig i det här? 

Har ADHD-medicinen hjälpt er med humöret, irritationen och de snabba utbrotten?

Har den även gjort det lättare att komma igång med vardagliga saker?

Eller har ni hittat någon annan hjälp, rutin eller planering som fungerar för er?

Jag skulle gärna höra hur ni andra upplever det. 

Det här är en del av min vardag med ADHD.

Jag försöker fortfarande hitta det som fungerar bäst för mig. Det går inte alltid som jag tänkt, men jag försöker ta en dag i taget och lära känna mig själv lite bättre på vägen. 

Känner du igen dig i något av det jag skriver?

Du får gärna dela med dig av dina egna erfarenheter. Det är alltid skönt att veta att man inte är ensam.

Ta hand om er så hörs vi snart igen! 

Kram,
Susanne