Att hitta min plats – ett steg i taget

Om min arbetsförmåga, mina svårigheter och hoppet om att hitta rätt väg framåt.

Ibland händer det saker som får en att stanna upp och tänka på livet och framtiden. Jag har nu fått min kartläggning från Arbetsförmedlingen. Den beskriver mina styrkor, mina svårigheter och vilket stöd jag behöver för att kunna arbeta.

Det är speciellt att läsa allt svart på vitt. Mycket känner jag redan till, eftersom jag lever med det varje dag, men det blir ändå annorlunda när någon annan sätter ord på det. Mina styrkor och svårigheterI kartläggningen står det att jag är pålitlig, arbetsvillig, kommer i tid och har bra närvaro. Det känns fint att även mina styrkor lyfts fram.

Samtidigt påverkar min ADHD, mitt mående och mina fysiska besvär min arbetsförmåga. Jag har bland annat svårt med stress och koncentration och behöver mer tid för att lära mig nya saker. Smärta och begränsad ork påverkar också vad jag klarar av.

Vilket stöd behöver jag? Arbetsförmedlingen bedömer att jag har ett mycket omfattande behov av stöd och anpassningar för att kunna arbeta.

Jag behöver tydliga arbetsuppgifter, struktur och ett lugnare arbetstempo. Jag behöver också handledning, regelbundna pauser och möjlighet att arbeta i min egen takt utan för mycket stress.

Det handlar inte bara om att hitta ett arbete, utan om att hitta rätt förutsättningar för att det ska fungera i längden.

Min arbetsförmåga Under min förstärkta arbetsträning på AME kom man fram till att jag har 50 procents arbetsförmåga i ett väl anpassat arbete. Det väcker en del tankar och känslor. Jag vill ju också känna mig behövd, ha något meningsfullt att göra och få använda det jag är bra på.

Samtidigt behöver jag lyssna på kroppen och vara realistisk. Jag kan inte bara pressa mig och hoppas att allt ska fungera. Arbetsförmedlingen nämner måltidsbiträde som ett möjligt yrke på kort sikt, med rätt stöd och anpassningar.

Mina tankar om framtiden  Det är inte alltid lätt att acceptera sina begränsningar. Ibland vill man mer än vad kroppen och orken tillåter, och det kan vara frustrerande.

Jag vill inte att mina svårigheter ska vara det enda som beskriver mig. Jag har också styrkor och saker jag kan bidra med. Jag vill hitta något som känns meningsfullt och där jag kan känna att jag behövs.

Jag vet inte riktigt hur framtiden kommer att se ut, men jag hoppas att kartläggningen kan hjälpa mig vidare.

Jag skriver om det här både för min egen skull och för att kanske hjälpa andra att förstå hur det kan vara när hälsan påverkar möjligheterna att arbeta.

Jag vill fortfarande hitta min plats i arbetslivet. Jag behöver bara hitta en väg som fungerar för mig, med mina förutsättningar och i min egen takt.

Ett steg i taget. 

Att min arbetsförmåga bedöms till 50 procent i ett väl anpassat arbete är något jag behöver ta in och förhålla mig till. Jag hoppas att det ska hjälpa mig att hitta rätt förutsättningar och en plats där jag kan känna mig behövd.

Jag vet inte vad nästa steg blir, men jag vill fortsätta hoppas och försöka hitta en väg som fungerar för mig och min hälsa.

Jag behöver inte ha alla svar just nu. Jag får ta ett steg i taget och hitta min egen väg framåt.