Idag tog jag min första start dos av ADHD-medicinen. Det känns som ett stort steg för mig. Jag är både förväntansfull och lite nervös. Det är många tankar som snurrar – hur kommer jag att reagera? Kommer jag att märka någon skillnad, eller känns allt precis som vanligt?
Jag försöker gå in i det här med ett öppet sinne och utan att ha för höga förväntningar. Samtidigt hoppas jag att medicinen med tiden ska hjälpa mig att få bättre fokus, mer lugn och göra vardagen lite lättare.
Jag vet att det kan ta tid att hitta rätt dos och att det krävs tålamod. Därför tänker jag ta en dag i taget och lyssna på kroppen.
Det här är början på ett nytt kapitel i mitt liv. Jag kommer att dela med mig av hur resan går – både de positiva stunderna och de utmaningar som kan komma längs vägen.
Nu håller jag tummarna för en bra start. ❤️
Jag är nyfiken på vad den här behandlingen kan göra för mig i vardagen. Jag förväntar mig inga mirakel, men jag hoppas på små förändringar som kan göra stor skillnad.
Jag hoppas att medicinen med tiden kan göra vardagen lite enklare. Att det blir lättare att komma igång med hushållssysslor, diska, tvätta och städa utan att behöva kämpa så mycket med att börja.
Jag hoppas att det blir lättare att planera dagen, skapa en bra struktur och slutföra sådant jag har påbörjat i stället för att hoppa mellan olika saker.
Kanske blir det också lättare att komma igång med sådant jag behöver göra, hålla fokus lite längre och avsluta det jag har påbörjat. Jag hoppas att den där inre rastlösheten ska lugna sig, att tankarna inte ska fara åt alla håll samtidigt och att jag ska känna mig mindre stressad av alla små saker som behöver göras.
Jag hoppas också att jag ska kunna hålla fokus när jag läser en bok, tittar på en film eller följer ett samtal, utan att tankarna hela tiden vandrar iväg.
Jag hoppas också att jag blir bättre på att hitta en balans i vardagen. Att jag inte känner att jag måste göra allt på en gång tills kroppen säger ifrån och jag blir helt slut. Jag vill kunna ta en sak i taget, lyssna på kroppen, ta pauser när det behövs och orka mer – utan att få ont i kroppen av att jag har tagit ut mig.
Ofta kan jag göra väldigt mycket på en gång, men sedan tar orken helt slut och då blir jag bara sittande utan att få något mer gjort. Jag hoppas att medicinen kan hjälpa mig att hitta en jämnare balans, så att jag kan göra det jag behöver utan att köra slut på mig själv och sedan bli helt dränerad resten av dagen.
Det skulle betyda mycket om jag fick mer energi till sådant jag tycker om – att baka, pyssla, sticka, sy, ta hand om mina växter och vara ute i trädgården – utan att känna mig överväldigad av allt annat som också behöver göras.
Jag hoppas att det blir lättare att fatta beslut, hålla ordning omkring mig och få lite mer lugn, struktur och ork i vardagen. Om medicinen kan hjälpa mig med det skulle det betyda väldigt mycket.
Det här är bara första dagen, så jag har inga svar än. Jag känner fortfarande efter och låter kroppen vänja sig. Jag ser fram emot att följa den här resan och dela med mig av hur det går – både de små framstegen, utmaningarna och allt däremellan.
Jag vet att det kan komma dagar då jag inte märker någon större skillnad och andra dagar då jag kanske upptäcker små saker som gör vardagen lite lättare. Jag försöker att inte stressa fram resultat, utan ge både mig själv och medicinen den tid som behövs.
Kanske handlar det inte om stora förändringar, utan om att vardagen känns lite lugnare. Om jag kan hitta mer balans, lite mer ork och lite mer ro i vardagen, så är det mer än jag hade kunnat önska mig.
Jag hoppas att den här resan kan ge mig fler bra dagar än dåliga och hjälpa mig att förstå mig själv ännu bättre. Oavsett hur det blir tänker jag vara ärlig och dela med mig av både framgångar och motgångar. Om min resa kan få någon annan att känna sig mindre ensam eller ge lite hopp, så känns det också värdefullt.
Tack för att du följer med på min resa. Vi ses i nästa uppdatering. ❤️🌿
